Granska oss källkritiskt

Just nu pågår upprörda diskussioner i många lärargrupper i sociala medier. Vad det handlar om är att vänsterextrema lärare som inte kan lämna sina egna åsikter utanför klassrummet upprörs över att vi påstår att det finns vänsterextrema lärare som inte kan lämna sina åsikter utanför klassrummet. Kul va?

Kanske har du hamnat här på sidan för att din lärare tycker att detta är ett utmärkt tillfälle att lära er elever om källkritik. För som vi skrivit tidigare, för många lärare handlar källkritik om att vara kritisk mot kritikerna, inte mot de som har makten. Och din lärare, om han eller hon nu vill lära dig att inte tro på det vi skriver, är antagligen livrädd för att de åsikter som han eller hon själv har inte längre ska få stå oemotsagda i klassrummet.

Men, visst är det viktigt att vara källkritisk. Även mot oss. Följande text är ett försök att hjälpa dig att granska oss enligt den källkritiska grundfrågan: Vem är det som säger vad, till vem och i vilket syfte? Ja, vilka är vi? Eftersom den verklighet vi beskriver är sann, att lärare och elever med avvikande åsikter inte kan säga vad som helst utan konsekvenser så talar vi inte om vad vi heter eller visar bilder på oss själva. Men vi är ett gäng lärare och gymnasieelever i Stockholmsområdet som har startat den här sidan. Vissa av oss är politiskt aktiva inom KD, Moderaterna, Sverigedemokraterna och alternativhögern. Några av oss står längre till vänster, men tror ändå på yttrandefrihet och en öppenhet för mångfalden av tankar och åsikter. Våra lärare jobbar med matte och filosofi och vi elever går på sam-beteende, samsam och fordon. Sammanlagt är vi tolv stycken, men sedan har vi vänner som också hjälper oss att sprida vårt budskap. Vad är det då vi säger? Vi säger inte att alla lärare är kommunister eller att alla som tänker olika blir förtryckta, men vi säger att det är alldeles för många som inte vågar säga vad de tycker för att det finns en tysthetskultur i skolan. Vi har fått lära oss att om man kritiserar islam, invandring eller feminism så blir man stämplad som rasist eller sexist och då spelar argument inte längre någon roll. Därför håller många tyst. Men är det sant, det vi säger? Det finns inga vetenskapliga undersökningar av lärares politiska åsikter, men det finns tusentals vittnesmål från lärare och elever runt om i landet. Vi ska här lyfta fram några exempel från verkligheten som var och en själv kan kolla upp.

  • En tjej i åttan fick underkänt i biologi för att hon inte delade sin lärares åsikter om homosexualitet, läraren fick behålla jobbet. Källa
  • Tusentals svenska lärare har varit på utbildning i kommunistiska DDR. Dessa har satt tydliga avtryck i skolan och många jobbar fortfarande kvar. Källa
  • Lärare på bemanningsföretag sparkas för att han på sin fritid uttryckt åsikter som arbetsgivaren inte delar. Källa
  • Svenska elever som under lång tid blivit utsatta för rasistiska kränkningar av invandrarelever fick underkänt när de gav rasistiska kommentarer tillbaka. Här måste vi ta tidskriteriet i beaktande, denna händelse är tolv år gammal, men eleverna har fortfarande inte fått någon ursäkt från lärare eller skolledare. Källa

Innan du läser vidare kan du räcka upp handen och fråga din lärare om han/hon kan ge några exempel på när lärare sparkats eller elever underkänts för att de uttryckt vänsterextrema åsikter. Du kan också, när du ändå har ordet, fråga din lärare varför ni inte källkritiskt granskar exempelvis Expo skola eller RFSU.

Så till nästa fråga. Vem vänder vi oss till? Vi vänder oss främst till skolelever i högstadiet och gymnasiet, men även till lärare och andra som jobbar inom skolan. Och slutligen: Vad är vårt syfte? Vårt syfte är att belysa de problem som faktiskt finns med bristande åsiktsfrihet i skolan och att lärare och elever med “fel” åsikter bestraffas med att få sparken eller få sämre betyg, bara på grund av deras åsikter. Vi vill ha en skola där det råder fri debatt och där alla kan respektera varandra, oavsett politiska åsikter, religion eller ursprung. Vi vill att skolan ska lära ut kunskap och inte åsikter. Det är vårt enda syfte.

Nu kommer din lärare att protestera. “Men de är ju onda nazister!” “De tror inte på alla människors lika värde!”. Detta är naturligtvis dumheter. Din lärare är en fåntratt. Fråga gärna din lärare varför han/hon hellre sätter fula namn på åsikter istället för att diskutera sakfrågan. Och fråga gärna var det står på vår hemsida att vi är nazister eller inte tror på alla människors lika värde. Din lärare kommer säkert säga: “Men titta, de länkar till rasistiska sidor!” På det svarar vi: njae. Vi länkar till olika nyhetssidor som presenterar andra nyheter än de som står i Aftonbladet och Expressen. För vi tror det är viktigt att man får ta del av fler perspektiv. Om din lärare tycker att du bara ska få läsa tidningar med en viss åsikt så är det för att han inte är demokrat. Han kommer säga att han är demokrat, men då ljuger han. Måste man vara socialdemokrat för att länka till Aftonbladet? Måste man vara Moderat om man länkar till SvD? Måste man vara miljöpartist om man länkar till SVT? Jaså inte, men fråga då din lärare varför man måste vara rasist för att man länkar till Nordfront.

När man gör en källkritisk granskning är det viktigt att använda tendenskriteriet. Alltså fråga sig om informationen man läser är objektiv och oberoende. Så, är vi objektiva och oberoende? Objektiva, nej. Man måste inte vara objektiv, men om man inte är det så är det viktigt att man är tydlig med vad man tycker. Vi är tydliga med att vi står för demokrati och yttrandefrihet och att vi tycker att svenskar är lika mycket värda som alla andra. Däremot är vi oberoende. Vi har inga kopplingar till några företag, organisationer eller myndigheter. Vi tjänar inga pengar på det vi gör. Slutligen vill vi ge dig några tips om du vill granska din lärare källkritiskt.

  • Använder din lärare fula knep som t.ex. “guilt by association”?
    Guilt by association betyder att man försöker få någon att framstå som dålig genom att förknippa eller sammanblanda honom med något dåligt. T.ex. att säga att någon är rasist istället för att säga varför någons åsikter är fel. Om din lärare gör det bör du inte längre ta honom eller henne på allvar.
  • Pratar din lärare lika mycket om rasism mot vita som mot svarta? Om inte så är han/hon nog påverkad av sina egna åsikter eftersom rasism mot vita är mycket vanligare.
  • Påstår din lärare rentav att det inte finns någon rasism mot vita? Prata då med din rektor, för det är inte okej att nonchalera alla de elever som utsätts för rasistiska kränkningar bara för att de är vita eller svenska.
  • Känner du till förintelsen men inte Gulag och det faktum att kommunistiska regimer dödat över 100 miljoner människor? Fråga i så fall din lärare varför han vill undanhålla fakta om kommunismens fruktansvärda brott mot mänskligheten.
  • Känner du till att svarta människor i USA användes som slavar av vita på 1700 och 1800 talet, men känner du inte till att miljoner vita togs som slavar av afrikanerna redan på 1600-talet? Fråga då din lärare varför han bara lär ut sådant som får vita att verka dumma och svarta att verka som offer.

Om du har några fler frågor eller funderingar så tveka inte att höra av dig till oss. Vi svarar gärna på dina frågor.

Stoppa hjärntvätten i skolan!

Tycker du att skolan är politiskt neutral?

Enligt läroplanen ska undervisningen i skolan vara saklig och allsidig. Många elever upplever att den inte är det.

  • Har du undrat varför din historielärare kallar de som kämpat för vitas rättigheter för rasister, medan de som kämpat för svartas rättigheter har kallats frihetskämpar?
  • Har du undrat varför dina lärare tycker det är okej att näthata mot Donald Trump, sverigedemokrater och kristna, men inte mot feminister, muslimer eller sossar?
  • Har du undrat varför källkritik alltid handlar om att kritisera de som ifrågasätter makten, men aldrig att kritisera de som har makten?

Har du undrat det så är du inte ensam!

 

Är du orolig för att förlora kompisar om du tycker fel?

Rasist, islamofob eller homofob vill du inte vara.

  • Måste du tänka efter noga innan du öppnar munnen så att du inte säger något olämpligt?
    Ska du behöva känna så?
  • Skolan skapar ett grupptryck som gör det lätt att bli utstött och utfryst om man säger vad man tycker. Känner du av det?

Är du en av dem som inte är feminist men inte vågar säga det?

Lika lön, möjligheter och rättigheter – helt okej, och man behöver inte
hata män för att tycka att detta är bra. Men radikalfeminismen går över
alla gränser.

  • Verkar det troligt att alla skillnader mellan kvinnor och män bara beror på ”patriarkala strukturer” och inte på att vi faktiskt är olika?
  • Att säga att du tror på och uppskattar mäns och kvinnors medfödda olikheter ger dig antagligen stora problem.

Är du orolig för att säga vad du tycker till din lärare?

För att få bra betyg räcker det inte alltid att jobba hårt och förstå det man pluggar om man uttrycker fel åsikt, t.ex. i en uppsats.

  • Borde inte betyget visa vad du kan, istället för vad du tycker i politiska frågor?
    En lärare kan bedriva vänsterextrem propaganda i klassrummet utan att förlora jobbet, trots att läraren ska vara neutral, men en annan lärare som är kritisk mot invandringen skulle sparkas direkt.
  • Är det okej att skolan bedriver politisk propaganda?

 

Det krävs att alla skall ställa upp på rätt värdegrund. Men vad är egentligen rätt värdegrund? Analyserar man begreppet ser man ganska enkelt att det består av ett antal enskilda åsikter. Vänsterliberala åsikter. Slutsatsen är alltså man måste ha vänsterliberala åsikter för att bli godkänd.

Vi har helt enkelt inte åsiktsfrihet i Sverige.

Det hjälper att skaffa likasinnade kamrater. Det kan finnas fler än du tror bara på din skola och ännu fler utanför.
Hör av dig till oss! Då kan du träffa kompisar.

 

För vidare läsning, följ våra länkar